Start Ekonomi Fastigheten Stadgar Historia Omgivning Kontakt Information
Länkar

Brf Atmosfären nr 1

 

Björkhagen i våra hjärtan

BARA NAMNET! Björk.....hagen.....  Alltid naturnära och välkomnande. Från början var området i stort sett obebyggt, här fanns några bondgår­dar, koloniområden och handelsträdgårdar. Den sydöstra delen börjades bebyggas primärt med hyreshus  efter en funktionalistisk stadsplan av fastighetskontorets arkitekter mellan 1948 och 1952. 

Den norra delen av systerstadsdelen Hammarbyhöjden byggdes ut redan under trettiotalet. Senare kompletterades kommunikationerna i Björkhagen med buss, linje 79, ända till innerstan.

Efter andra världskriget togs  ett samlat grepp från stat och kommun för att komma åt bostadsbristen och förbättra standarden. I folkhemmets Sverige skulle alla ha rätt till en god bostad. 

Varje generation måste också erövra sin historia. Genom kunskap om det förflutna kan vi bättre förstå vår samtid och därigenom växer möjligheten att påverka det som sker.

Funktionalismen var stilbildande i Skandinavien och Tyskland gick i spetsen. Husen fick släta ytor utan dekorativa inslag, men öppnade för serieproduktion. Den goda arkitekturen betonade ljus, luft och skog. Ett exempel på detta är främst flerfamiljshusen  i våra kvarter på Ystadsvägen.  

På Nytorps Gärde anordnas valborgsmässofirande med festligheter av Kärrtorps scoutkår och ballongflygning startas från fältet varje vår och sommar.

 

                              
    Tunnelbanan i Björkhagen fyllde 50 år 2008!

 

 

Här vaknar varje dag mer än 6 000 människor. Några beger sig efter frukost till city med bil, cyklar eller tar tunnelbanans gröna linje på en dryg kvart och är snart på jobbet. När de kommer hem igen rinner stressen snabbt av dem i lugnet de möter. Egen lokalbuss i Björkhagen? En självklarhet, inte minst för stadsdelens många äldre invånare som dessutom har en hållplats på Ystadsvägen.

Området byggdes ut och vägarna fick till exempel sydsvenska namn såsom Ystadsvägen och Malmövägen. Redan 1958 kom tunnelbanan till området. 

 

 Lilla Sickla, Filosofens grav och Katarina skjutbana

Lilla Sickla är en gård inom Nackareservatet i stadsdelen Björkhagen i Stockholms kommun. Dessutom med många väl bevarade kulturbyggnader och historia att bevara för kommande generationer.  

På 1860-talet var platsen en samlingsplats för konstnärerna Carl Larsson, Victor Forssell och Per Ekström. Den senare anses ha stått modell till målaren Sellén i Strindbergs roman "Röda rummet". Här finns också öppna ängar och ett charmigt åttakantigt lusthus med en egenartad vindflöjel.

I en trolsk natur (väl skyltad) ligger den så kallade Filosofens grav, som anlades 1870 av dåvarande ägaren av Lilla Sickla, protokollsekreterare Lars Pontin.

Graven undersöktes 1945 av Stockholms stadsmuseum. Då konstaterades att tre personer låg begravda i gravkammaren. Två av de gravsatta var släktingar: prostinnan Catharina Charlotta Ponten född Wejdenhjelm (1780-1868) och fröken Carolina Henrika Matilda Ponten (1810-1877). Den tredje kistan innehöll en ung person som inte gick att identifiera.  

Texten på den stora hällen i den lantliga idyllen lyder:

Hvilans boning den dödes hopp och mödors belöning.

Vid  sekelskiftets början flyttade Katarina skjutbana från Södermalm till förorten. Platsen är idag tämligen bortglömd och okänd för de flesta. En minnesskylt kom dock upp hösten 2012 som berättar om platsens historiska betydelse, ungefär där Malmövägen idag ringlar sig under tunnelbanan. 

På 1920-talet anlades här nya "potatisland" som passande nog fick namnet Skjutbanan. Sedan fick de gamla koloniområdena stryka på foten för ny bostadsbebyggelse och vägar. 

Strax intill på Axvallsvägen - ner till Lilla Sickla - finns dock idag Björkhagens fritidsträdgårdar.

Gård
lusthus
 Lilla Sickla gård  2008 Lusthuset 2008  

 

 


Skyttebanan

 Med bössan i hand ...Här låg skjutbanan före hyreshusens tillkomst i Björkhagen, sannolikt 1940-talet

 

 

 

Luftballonger, spår av andra världskriget och Willy Brandt

Det vida fältet runt hörnet mellan Björkhagen, Hammarbyhöjden och Kärrtorp inbjuder till vacka promenader såväl vinter som sommarmånaderna. Ligger vinden rätt finns stora chanser att man får se platsen full av luftballonger göra sig redo för avfärd.

Högst uppe på höjden, utanför våra fönster, tornar sig parkområdet Nytorpsberget i eget majestät. Originalkarta från Krigsarkivet i Stockholm visar att platsen var toppenhemlig under andra världskriget. Bakom militära förläggningar fanns strålkastare med uppgift att avvärja fientliga luftanfall mot huvudstaden. Ännu står raserade rester av betongvärn från krigsåren - dessvärre ofta nedklottrade.

Den praktfulla utsikten och riksbekanta Globen i fjärran - nästan helt omringad av skog - är heller inte fy skam, nära ett försvunnet torp från 1960-talet och Nytorpsbadet ("Nypan"), vårt utomhusbad. En betydligt äldre fornlämning gömmer sig också sydost om skogskullen i form av en stensamling. Det är ett gravfält från tidigare århundraden, som ännu inte har undersökts av arkeologer.

Under krigsåren blev söderförorten tillflyktsmål för flyktingfamiljer, bland annat tyskfödde (och norsktalande) journalisten Herbert Frahm, sedermera känd som västtyske förbundskanslern och fredspristagaren Willy Brandt. Nära torget vid Finn Malmgrens väg 23 - där familjen Brandt bodde förut - finns en minnesskylt som tillkommit på initiativ av björkhagsbon Sten Skanderbeck 2005.

Efter Brandts död 1992 ville socialdemokraterna i Stockholm hedra honom med en gata. Men så blev det inte. Namnberedningen med moderaterna i spetsen ogillade förslaget. De tyckte att endast svenskar eller till nöds andra nordbor skulle kunna komma ifråga, trots hans insatser för fred och nedrustning i Europa i slutet av 60-talet och början av 70-talet.

Året 1994 röstades förslaget ned i Stockholm fullmäktige med knapp majoritet, där forna Ny demokrati (det lilla utrakonservativa och främlingsfientliga partiet) utgjorde tungan på vågen.

Vid valskiftet i Stockholms stadshus 1995 blev det dags för en andra rond i namnfrågan. Efter en motion av miljöpartiet bestämde sig politikerna slutligen för att uppkalla en park i söderförorten. I korsningen Finn Malmgrens väg /Ulricehamnsvägen finns Willy Brandts park sedan 1997 (i stadsdelen Björkhagen) .

Utöver detta - alldeles intill - avtäcktes en mindre bronskopia föreställande den världsberömde politikern sommaren 2007. Originalet är en jättestaty inomhus som finns i Willy Brandt-huset i Berlin, skapad redan 1996 av tyskfödde konstnären Rainer Fetting.

 

ballonger
 
Willy
Upplevelser med drag på Nytorps gärde 2008   Statyn över Willy Brandt i medelåldern  
BilarSkyttevärn
Mardrömmen som var sann. För en dag fövandlades vår äng till en enda stor p-plats när orienterare från när och fjärran hösten 1990 invaderade Nytorps gärde. Rådjuren är klart bättre gästerGå på upptäcksfärd i skogen! Bergspartiet gömmer militärhistoria från andra världskriget - dessvärre nedklotttrad. Bakom träden skymtar Björkhagens högsta hus 2008



 


Skylt

Historiens vingslag över Nytorps gärde.Sten Skanderbeck och antikvarie Barbro Åhrem från Stadsmuseet sätter upp en minnesskylt med anledning av krigsåren under andra världskriget. Bilden har välvilligt ställts till förfogande av Anthony Furness 2010

Värn1

 

 

Värn2

 

 

 

Huset ingen kan bomma

Sextonvåningshuset i Björkhagens centrum reser sig kraftfullt mot himlen. Byggnaden ritades 1956 av ungerskfödde arkitekten George Varhelyi (1913 - 2001) åt kommunalägda Svenska Bostäder. Huset var när det uppfördes Nordens högsta bostadshus.  

Arkitektens målsättning var att ljuset skulle falla in från morgon till kväll - i en av de mer kända arkitekterna i vår tid, Le Corbusier. Här kom - förutom bostäder - ateljeér, dagis, medborgarhus och restaurang. Alldeles intill fanns också Calle Flygares legendariska teaterskola.

I dag är medborgarhuset liksom restaurangen borta. Gamla presslägg från nedlagda Söder-Tidningen avslöjar att arkitekten helst hade velat ha flera höghus i området.

Sommaren 2012 satte Samfundet S:t Erik upp den första blå emaljskylten utanför tullarna intill Björkhagens högsta bostadshus.

Biblioteket ligger i Skarpnäcks stadsdelsförvaltings lokaler - alldeles intill tillbyggnaden från 1980-talet. Här finns såväl dags-som facktidningar och tillgång till internet.

Markuskyrkan i Björkhagen räknas som ett betydelsefullt verk i svensk arkitekturhistoria och drar arkitekter från hela världen. Upphovsmannen Sigurd Lewerentz (1885-1975) kända byggnad finns till och med på svenskt frimärke.

Det blev en strid om val av plats som slutade med kyrkan fick hålla till godo med den överblivna tomten i en björkdunge i den gamla sjön som varit botten i en grund sjö. Men till slut fick Lewerentz sin kyrka som invigdes 1960.

Arkitektens mening var att kyrkan skulle passas in i naturen med sina vita stammar. Den byggdes med stor omsorg och hantverksmässighet även om den har liknats vid ett gammalt elverk. Materialen är få med fasaden i varmt rött Helsingsborgstegel och associerar till persisk byggnadskonst.

Björkhagens centrum hade förr både apotek, bank och järnaffär. Här finns idag en stor livsmedelsbutik, skola, gym, konditori, frisör samt folktandvård och vårdcentral. 

 

  Hus  Kyrka
"Skyskrapan" i Björkhagen 2008
Markuskyrkan - en vanlig ovanlig kyrka 2008

 

 

  
  

 

Vid Malmövägen nära Markuskyrkan invigdes våren 2016 bronsfiguren "Moderskap". Det är en statykopia av spanske bildhuggaren Baltasar Lobo (1910-1993) - betydligt mer känd utomlands än i Sverige. 

Tillsammans med frivilliga från hela världen deltog Lobo i motståndsrörelsen mot general Franco under Spanska inbördeskriget 1936-38. Det kan också noteras att skulptören hade god kontakt med Spanienfrivillige Conny Andersson som senare bosatte sig i Björkhagen.

Skulpturen är en gåva av Lobos familj till Skarpnäcks församling, Stockholms stad och Liss Erikssons vänförening. 

 

 

 

Hammarbybacken - vår egen "alptopp"

Är du vintersportare och tycker om att åka utför - mitt i stan? Passa på, om vintern inbjuder Hammarby skidbacke till skidhoppning i områdets närhet.  Utsikten är storslagen över Södermalm och nära kommungränsen Nacka.

Här finns en alpin anläggning med snökanoner och liftar. Den längsta nedfarten är 450 meter lång. Fallhöjden är 82 meter. Den började byggas 1983 av fyllnadsmassor och 800 000 kubikmeter användes. Skidanläggningen invigdes 1990. 

På den tiden då Sverige var en backhoppningens stora nationer fanns en hoppbacke i slänten ner mot det som i dag kallas Hammarby Sjöstad. Hit lockades dåtida storheter som backhopparen Sven " Selånger "  Eriksson (1907-1992) och andra till stora tävlingar. 

Den ursprungliga skidbacken i området byggdes redan 1917 och hopptornet av trä revs 1963. 

När Stockholm sökte 2004 års olympiska spel fanns en idé om att bygga OS-by i Hammarby och Sickla. Så gick allt åt skogen!

 

Skidbacke

 

 Hammarby skidbacke i början av 1980-talet


 

 

Porten mot Nackareservatet

I Björkhagen börjar Sörmlandsleden, Sveriges längsta vandringsled, som bjuder på fina småvägar, stigar och löprundor med mossdoft. Det finns gott om spår efter bäver på trädstammar längs delar av sjösystemet.

På vintern kan den som vill åka skridskor. Vi har ett privilegium att bo nära till vatten och natur såsom Söderbysjön och Nacka friluftsområde i Nacka kommun. Här kan man orientera, bada, spela golf, cykla, plocka bär och svamp, hyra en kanot eller varför inte, ge sig ut på en stilla paddeltur.

På 1940-talet byggde Hammarby Idrottsförening om en gammal foderlada vid Söderbysjön, Nacka, till den så kallade Hammarbystugan. Den blev ett mycket populärt utflyktsmål bland stockholmare. Sommaren 2010 brann dock timmerstugan ned till grunden men är återuppbyggd med tillhörande servering.              

                      

                    Vy

                                                                     Vy mot Söderbysjön 2008

 

 

Källor:

 

1. Dagens Nyheter 14/6-1972, 28/12-2007 och Expressen 18/3-1997 

2. Skanderbeck, Sten: Före detta Enskedebo och världspolitiker lyfts fram (Om Willy Brandt) Ur: ENSKEDE 100 år. 1907- 2007. Enskede Årsta hembygdsförenings jubileumsbok 2007

3. Skanderbeck, Sten: HEMLIG, HEMLIG - fast nu är det bara minnen kvar! (Nytorpsberget under andra världskriget) Ur: Fort & Bunker Nr 1/ 2011 (militärhistorisk tidskrift) samt Ledungen Nr 2-3/ 2011 (Stockholms läns hembygdsförbund) 

4. Skanderbeck, Sten: Brf Atmosfären  20 år. 1972 - 1992 (Opublicerat manuskript) 

5. Skanderbeck, Sten och Fredholm, Emil: Brf Atmosfären 40 år. 1972 - 2012  (Opublicerat manuskript) 

6. Eget arkiv

7. Krigsarkivet

8. Kungliga biblioteket

9. Per-Anders Fogelström m.fl.: Stockholms gatunamn, Stockholm  2005 (Se Björkhagen, kapitlet om Willy Brandts park) 

10. Stockholms stadsmuseum

11. Stockholmskällan 

 

Vår hemsida kom till på ett privat initiativ sommaren 2008.  Ansvarig för text och foto: Sten Skanderbeck (när inget annat anges). Pennteckningen på startsidan av vårt hus är gjord av före detta medlemmen Gudrun Edwall, omkring år 2000.

 

 Senast uppdaterad 2017-11-11

 
 
brfatmosfaren1.hemochfastighet.se
Brf Atmosfären nr 1 © 2019


Föreningen förvaltas av Nabo.
Klicka på logotypen till höger för att komma till hemsidan där du kan
logga in till föreningens Intranät och Styrelseverktyg
Nabo